Dj Anna

Anna Gavanas (DJ Gavana)

Hemma hos Anna Gavanas hörs det nästan alltid en dansant takt i bakgrunden. Ettan är till brädden full av vinylskivor, över 6 000 stycken om hon själv får gissa. Men en samlare är hon inte, det är hon tydlig med. Om det är på svettiga dansgolv i New York, skitiga industrilokaler i Leeds eller en smådaggig skog i Hultsfred spelar ingen roll. Traven med vinylskivor följer med henne i ur och skur.

– Jag vill inte säga att jag misshandlar mina skivor, men det gör jag, men de är ju till för att användas. Eller hur?

Anna är dj, det har varit hennes hobby i över tjugo år. Med två skivspelare och en mixer kan hon underhålla en danssugen publik i flera ­timmar i sträck. När vinylen ersattes av cd-skivan i början på 90-talet var det dj:s som Anna som höll formatet vid liv. För dem är vinyl något mer än bara något man lyssnar andaktsfullt på hemma i kammaren.


Om hon tvingas spela mp3-filer när musiken finns utgiven på vinyl så tackar hon nej till ett gig. Det blir att hon spelar en eller två gånger i månaden. Tillräckligt mycket för att hobbyn ska betala sig. 

– Jag spelar på vinyl för det är så jag funkar, det är mycket roligare och jag måste ha en ordentlig överblick över all den musik jag spelar.

Har din bakgrund som DJ påverkat hur du producerar musik?
Ja, jag skulle till och med säga att alla dessa år som en vinyl-DJ, sedan slutet av 1990-talet, utgör min musikaliska träning, slingrar och spelar på klubbar över hela Sverige, Storbritannien, Tyskland och USA. För mig fanns det inget bättre sätt att engagera sig på musik på en mycket djup nivå; dekonstruera och rekonstruera vad soniska element fungerar, varför och var. 


När jag komponerar spår fungerar min DJ-bakgrund som en repertoar av påverkan och en orienteringsram. Min DJ-upplevelse tillåter mig också att uppskatta hur musikaliska komponenter fungerar i sammanhang; på ett dansgolv, i en uppsättning och i att skapa en viss atmosfär. Sedan jag började producera med Ableton Live i mitten av 2000, visade detta program sig vara mycket enkelt för mig eftersom det är strukturerat på ett sätt som är absolut vettigt för en DJ.


Anna Gavanas är DJ: s producent, remixer, musikkulturforskare och etikettägare och är en grundpelare i den svenska elektroniska musikscenen. När hon producerar garanterar hennes perfekta känsla för musikalisk intensitet och mellowness en fängslande lyssningsupplevelse.


Till exempel är det särskilt slående hur DJ-kulturer över historiska och geografiska sammanhang har kretsat kring män och maskulinitet och så har de flesta studier därav. Liksom andra manliga dominerade subkulturella formationer i samhället, är kunskap, ideal och normer för "äkthet" och kulturellt kapital i EDM-kultur förknippade med män och maskulinitet oavsett genre eller teknisk förändring. Som ett resultat.


Mitt kapitel i den här boken är skriven tillsammans med den österrikiska forskaren Rosa Reitsamer och behandlar strategier för socialt nätverk och socialt kapital i DJ-scener, kopplingar mellan teknik och maskulinitet och könsstrategier i DJ-karriärer. Boken undersöker själva DJ-kulturer inom elektronisk dansmusik ur internationella och tvärvetenskapliga perspektiv. DJ-kulturer dyker upp i samband med teknik, performance, kultur och politisk ekonomi på fascinerande sätt, med DJ ofta fungerar som en pionjär inom estetisk smak och musikteknik. 

Boken erbjuder en uppfriskande internationell och kritisk inställning till DJ-kulturer, som får etablerade forskare inom populärmusikstudier tillsammans med nya röster i ett växande utredningsområde.


Vilka aktörer har drivit fram DJ-kulturen i framförallt Stockholm, och med vilka visioner, motgångar och ideal? DJ-liv - historien om hur diskjockeyn erövrade Stockholm beskriver dj-kulturens framväxt med fokus på det som har lett fram till dagens techno- och housescen. Den här historien har aldrig tidigare tecknats - den är berättad med röster, rövarhistorier och inblickar som vanligtvis inte får utrymme i sammanhang där coola snubbar och goa gubbar sätter dagordningen och spelar huvudrollerna. I boken möter vi dj:s, dansare, arrangörer och skivbutiksägare från 1970-talets discovåg, 1980-talets new wave-era, 1990-talets raveolution och 2000-talets techno- och housekultur. Queersceners inflytande spåras och vi följer internationella influenser och korsbefruktningar mellan genrer.


Boken visar också hur dj-kulturen närts av ungdomsgårdar, förortsrörelser och skivbutiker. Glömda hjältar lyfts fram tillsammans med mer kända personligheter och illustrerar hur dj-scener och dansgolv genom åren varit plattformar för mobilisering, snobbism, sexism, nörderi och gemenskap.

Författarna Anna Öström (DJ Anaya) och Anna Gavanas (DJ Gavana) har varit en del av den dj-kultur de beskriver sedan 1990-talet, och då främst som arrangörer, dj:s, producenter, debattörer och skribenter. De har tidigare publicerats internationellt och i Sverige gällande dj-kultur, samhälls- och välfärdsfrågor.